Skuldsanering är en process genom vilken man som skuldsatt kan få hjälp att sätta ned skulder och stryka skulder och i förlängningen bli skuldfri. Det är Kronofogden som hanterar processen på ansökan av den som är svårt skuldsatt. Skuldsanering är, med tanke på den långdragna process den innebär, ingen ”quick fix”. Samtidigt kan skuldsaneringen vara det enda sättet att få ordning på ekonomin och livet.

Så här fungerar skuldsanering

Skuldsanering är noga reglerat och det finns mycket tydliga och mycket strikta regler kring vem som kan bli beviljad skuldsanering och hur skuldsaneringen ska gå till. Här är en guide till skuldsanering utifrån de fyra huvudsakliga stegen i processen.

Ansökan om skuldsanering

Första steget är ansökan om skuldsanering. Den skriver man själv och skickar själv in till Kronofogden i den stad man bor. Normalt kan man dock få hjälp av skuldrådgivare på kommunen. I vissa mindre kommuner fungerar konsumentrådgivaren även som skuldrådgivare och då är det till denne man vänder sig.

Kronofogdens inledande bedömning

Kronofogden-SkuldsaneringNär Kronofogden har ansökan på sitt bord görs en grundlig analys av den sökandes ekonomiska situation. Man tittar såväl på skuldernas storlek och den sökandes inkomster som på hur skulderna har tillkommit och vad den sökande har gjort för att minimera skuldbördan. I det fall Kronofogden menar att skuldsanering ska inledas kommer myndigheten att kungöra ett inledandebeslut.

Betalningsplan

Genom inledandebeslutet fryses den sökandes ekonomi och alla skulder läggs helt enkelt på is. Efter inledandebeslutet tar en handläggare på Kronofogden fram en betalningsplan i samråd med den sökande. I samma skede kontaktas långivare och andra fordringsägare för en diskussion kring eventuell nedsättning av skulderna. Betalningsplanen anger hur skulderna ska saneras genom avbetalningar.

Själva skuldsaneringen

Själva skuldsaneringen genom avbetalningar pågår under 5 år och under denna tid ska den sökande leva på så kallat existensminimum. Det är inte riktigt så hemskt som det låter, men klart är att det förbehållsbelopp Kronofogden anger är snålt tilltaget. När man lever på existensminimum får man behålla den del av inkomsten som räcker till boende (med el och vatten), livsmedel, försäkringar, baskommunikation och kläder, men allt som blir över ska användas för att betala av skulderna. För en sökande som har barn kan Kronofogden höja förbehållsbeloppet.

Viktigt att notera är att Kronofogdens roll i skuldsaneringen i praktiken är avslutad i samma stund som betalningsplanen beslutas. Det är sedan upp till personen som har blivit beviljad skuldsanering att följa planen och göra betalningar i rätt tid. Det finns endast mycket små möjligheter att avvika från betalningsplanen.

Alla kan inte få skuldsanering

Skuldsanering är en slags sista utväg och det innebär automatiskt att man inte kan bli godkänd för skuldsanering om man faktiskt har eller kommer att ha möjlighet att betala tillbaka sina skulder. I skuldsaneringslagen, som är den lag som reglerar skuldsaneringsprocessen, finns att läsa att den kan bli godkänd för skuldsanering som är ”allvarligt skuldsatt” och inte har några möjligheter att uppfylla sin betalningsskyldighet inom ”överskådlig tid”.

I tillägg till denna strikta skrivning gäller att den som ansöker om skuldsanering måste kunna visa att han eller hon hittills har gjort sitt allra bästa för att kunna uppfylla sina betalningsskyldigheter. Det är Kronofogden som gör denna bedömning.